En dörr stängs..

..och en annan öppnas.

Det är bara sju dagar kvar till skolavslutningen, en vecka. Sen är det slut på grundskolan. Jag kan inte fatta det. För det är inget annat än med gråten i halsen som jag tänker på att behöva lämna min älskade klass, montreal. Världens bästa människor. Vi har så rolig ihop, och även om jag börjar i en ny skola och ny klass efter sommaren så känns det helt omöjligt att kunna få en sån sammanhållning och att så många grymma människor ska samlas ihop till en klass igen. Visst kommer man att träffa vissa på fritiden, men att inte få träffa alla, som man har fått gjort varje dag i fyra år kommer jag verkligen att saknar så sjukt mycket. Jag ska njuta av den sista tiden med dom, för det är något jag verkligen vill.

Min klass är världens bästa gäng. Jag kommer lämna prolympia med ett léende på läpparna men klassen & jennifer med tårarna rinnandes. För att lämna något man har varit med varje dag i fyra år är inte kul.
Jag kommer verkligen att sakna er alla, ni är världens bästa! Glöm aldrig det

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0