sitter här i mitt rum, helt ensam, och är muppigt jävla sugen på kakdeg! JAAAAA... kakdeg. och gjorde det för någon dag sen, men "råkade" glömma bort att blanda det med glassen. så nu är den sccchlutt! men gott som satan vare.

har precis legat och kollar in lite fakta, lyssnat på lite låtar, gråtit lite, får liteliteliiiiite mer ont i huvudet, och saknat nå enormt!

tänk att allt kan gå så fort, plötsligt så kanske man inte finns mer. man dör. unga människor dör varje dag, och det är så jävla hemskt att det ska hända! jag kan inte ens tänka tanken på att det skulle kunna hända varken mig eller någon jag känner. jag skulle aldrig palla! aldrig. vi måste vara rädda om varandra, för det kan gå så snabbt! det har vi fått bevisat för oss, inte bara en gång heller. helvete alltså. jag älskar er älsklingar, ni betyder så mycket för mig!