Ibland känns allt kasst, och då jag vill bara dö. Jag skulle göra allt för att få tbx dej. Men oftast känns allt faktiskt helt ok. Som nu. Allt är ok, jag har lärt mej att leva med att det är så här. Att du inte kommer vara min igen, men det är just nu helt ok för mej. Jag förtjänar ändå bättre, ingen som ljuger och går bakom ryggen på mej. Livet går vidare. Och halva jordens befolkning är killar, som pappa säger, även om hälften av dom är svin, så finns det jäkligt många.

Jag vill kunna lita på den jag är tsm med. Vara nr1 och inte dela den platsen med någon annan. Att han ska se på mej och tänka att det inte finns någon annan han vill vara med. Att jag är den ända för han. Det har jag varit för en kille en gång i tiden.

Han är och var underbar. Han fanns för mej vad som än har hände. Och han gör fortfarande. Även fast vi inte är tsm så ställer han upp. Jag kan ringa mitt i natten och han lyssnar, det är underbart att ha en sån vän. Sånna personer ska man vara rädd om, det finns inte många på denna jord som är så.

Även om jag har accepterat att du aldrig kommer att bli min igen, och att det är helt ok för mej, så förstår jag inte hur, hur fan du kunde? Att du ljuger när jag har bett dej att säga sanningen, det  är det enda jag har begärt av dej. Om du älskade mej så mycket som du sa, att du kunde såra mej så här då? Det förstår jag inte. Att du kunde ljuga för mej och gå bakom ryggen på mej. Vara tsm med mej när det va någon annan du gillade. Det är det som känns jobbigt. Att jag har gått på allt du sagt. Jag vet att du har tyckt om mej, det har du sagt. Även om jag länge har kännt på mej att det har varit något konstigt, så har jag hoppats på att jag inbillar mej. Kanske bara är lite för noga med saker och ting, att jag kanske hakar upp mej på för mkt saker. Att du bara haft en dålig dag. Den dåliga dagen ledde till detta.

Ett slut på någon jag inte trodde skulle ta slut.

Men nu är det så här. Du vill inte ha mej. Såklart så önskar jag att det inte skulle ha blivit så här. Men nu när jag vet hur du är så äcklar du mej. När jag tänker på allt du gjort så önskar jag bara att vi inte hade träffats, att vi inte kände varandra. Samtidigt dom jag vill att det ska vara vi igen, på någon konstigt sätt. Jag vill , men vet att jag bara skulle bli sårad på nytt.

Måste släppa det här nu. Det går att vara utan dej, även om det kan vara svårt ibland så går det helt galant.