Vila i frid S!

Det är så jävla fel att människor ska behöva må så dåligt att dom tar livet av sig. Dom vill inte leva längre, bara försvinna bort från allt. Visst har man kännt så, men att verkligen göra det, att ta livet av sig, är något helt annat.

Även fast jag bara träffat dig ett fåtal gånger så kan jag inte förstå att du inte längre finns. Jag kommer ihåg för två somrar sen när du jag och Jonatan skulle ringa en taxi och inte kunde numret. Vi försökte komma på det men det enda vi (jag) kom fram till var 118 800 efter att ha hört reklamlåten, och du bara satt och skratta när jag tyckte att jag var så duktig som hade kommit på numret. Alla gånger du skrämde mig med dina äcklicka "fiskar". Kan inte förstå att du aldrig mer kommer kunna röra dig, prata eller skratta. Aldrig. Det är så jävla hemskt, jag kan verkligen inte förstå att du är död. Det finns liksom inte, klart att du lever. Fan också. Så plöstligt, så overkligt.

det här får mig att bara vilja springa och ta tag i min familj, mina vänner och min älskade pojkvän. hålla dom hårt, och berätta hur mycket jag älskar dom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0